力非 - LiFei

En del av mig som sitter fast högst upp på muren än i dag.

 

 

Jag och ex. rummis, Ole, åkte till The Great Wall torsdagen, fredagen innan vi lämnade Beijing. Vi visste dock inte att det skulle ta 3 timmar att ta sig dit kommunalt och att vårt redan sena utgångsläge inte hjälpte situationen. 17:00 kom vi äntligen fram till The Great Wall. En fantastiskt vy. Dock var vi tvungna att ta en cable car eftersom det är så brant och högt upp till toppen. Cable-car-killen var precis på sin väg att stänga ner liften då vi hindrar honom och övertygar honom att ta oss upp innan stängning. Det duger och vi finner oss några minuter senare helt själva med ett fåtal städare på The Great Wall. Vi tog en vänsterriktning och vandrade tills vi blev trötta på varandra. Sen tittade vi på klockan och den sade 20:00 och i samma stund som jag antog att inga taxibilar längre skulle stå och vänta på oss i den relativt lilla byn därnere fick jag den fantastiska och ogenomtänkta idén som först handlade om att övertyga Ole...

 

ex. rummis, Ole Ellekrog i Cable Car

Fångad i ögonblicket då The Great Wall uppenbarar sig bakom skog och berg.

 

Så såg det ut.

17:30

18:00

 

 

19:00

...Jag övertygade Ole. Vi fortsatte gå mot klockan 21 och hamnade i ett litet fort på den högsta punkten vi stötte på under 4 timmar. Där stannade vi ett tag och sen blev det riktigt kallt så vi tog oss nedåt, iklädda enbart shorts och en långärmad tröja. Vi bytte riktning och vandrade åt det redan beträdda hållet i några timmar till innan vi stannade i ett fort. I fortet satte vi läger och tack vare övertygelsen behövde vi inte argumentera för om vi skulle slå nattläger där eller försöka ta oss hemåt. Vi tryckte upp oss i varsitt hörn och lade oss under bar himmel. Efter ett antal timmar stjärnräknande och ingen sömn tog vi oss ned en våning i fortet där vi blev försäkrade med tak.

 

 

 

 

 

20:00

 

20:30

 

 

 

 

21:00

 

Vi sov sporadiskt den natten och vaknade ofta upp av vårt eget skakande. Mitt i natten träffade den första regndroppen taket och den förföljdes av 3 timmar skurar, vilket gjorde det ännu kallare men ännu mysigare att ligga och lyssna på, som den enda människan i världen.

 

Oles sovplats - 22:00

 

 

 

Utsikt från vårt sovrum - 03:00

Följande morgon - 05:00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har vi bestigit The Great Wall.