De Utan Organ

En drömmande natt

 

Jag, Yangyang (Dervlas kinesiska namn) och vår kinesiske väninna tog oss över parken där vi bor och fann oss i av en Shenyangs största dansklubbar. Från 21 till 00 springer kinesiska män med bar överkropp runt på scen och skriker och dricker öl. Efter den 3-timmars-showen sänker de scenen, fyller rummet med ljuva discotoner och lockar fram publiken.

Jag hängde på och efter några minuter att solodansande kommer den första kinesen upp. Tack vare den oerhörda ljudstyrkan antar man att ingen ändå kommer att förstå en så jag är precis lika handikappad som vilken annan kines som helst och helt plötsligt är vi enade. Kommunikationsmedlet tre timmar framåt kommer härifrån att bli ”tumme upp”.  Vårt enande kryddas på när än fler folk kommer och med anledning av min säregna dansstil i kinesisk miljö bildas nu en ring kring mig.  Man ler och rycker in totalt okända människor i ringen och dansar som om vi vore bästa vänner.

 

 

Här kommer klimaxen dock.

Ut och in i den dansande ringen i några timmar till, tills, helt plötsligt, Sunshine in the rain av Bodies Without Organs,  tar över i trumhinnan. Schlagerplågan går alltså att sjunga med till även i Kina. Häromkring hoppar jag runt i ringen som en stucken dansare och ropar, ”Sverige Sverige, dessa är mina landsfränder”.

 

Resten av natten behöver inte återberättas, den var redan i extas.


För första gången!

Jag åkte i väg till min andra stad, Liaoyang, där jag jobbar varann helg. Jobbet gick i dag fantastiskt och någon, som visade sig vara den store chefen, kom in mitt under lektion och tog en stol och luta sig mot hörnet.
Lyckligtvis, lektionen var fantastisk och som en extraeffekt till detta bjuder chefen upp mig till kontoret efteråt.
Vi sätter oss ner mitt emot varandra och innjuter i vad som skulle bli en helkinesisk jobbintervju för första gången i mitt liv.
Hon kunde inte ett ord av mitt språk.
I stället gjorde hon mig illa tvungen att köpslå om min lön för en extra lektion utanför det första kontraktet vi band tillsammans med min chef hemma i shenyang.
Detta innebar att jag nu är min egen chef och efter ett lyckat handslag och några upprepningar går jag därifrån med den dubbla timlönen.
Nu kommer jag hädanefter gå upp 1 timme tidigare och undervisa 4 i stället för 3 timmar varannan lördag.
var jag lurad innan, är jag en bra lärare eller är min kinesiska bättre?
Jättebra i alla fall!!

En österländsk natt

Denna helgen och veckan har spenderats till stor grad hos "syster". Bobos granne, som pratar tillräckligt engelska för att vi ska bli nära. Hennes pojkvän och vänner är jättefina och väldigt nära till hands.
I går var jättefin.
Jag gick ner till dem och köpte med mig lite av deras kultur, en bai jui, risvin, konkurrerar med vodka i alkoholhalt men påminner mer snapps. VI var 4 stycken som delade på en liten flaska och snappsminnena gjorde sig påminda allt mer. Till detta pratade vi kinesiska i ngr timmar och lyssnade på kinesisk musik.
Hittills en högautentisk kinesisk natt...
Ända tills jag går fram till datorn och korrigerar låtvalen. Mitt i bland, "kinesiskpop" och "kinesiskpop" står där, "The Winner takes it all"!
Jag trycker i gång och jag visste verkligen inte att ABBA grasserade så pass mycket att det ledde till en dubbad kinesisk version.
Allt var precis som från mitt land bara det att jag nu sjöng fel.
Jag sträckte mig efter närmaste papper och penna och försökte sätta pennan på alla känslor men så här dagen efter kan jag bara komma ihåg det som jättefint!
-- Vill ju gärna understryka att alkoholen i detta inlägg inte verkar för mer än de trevliga svenska snappsminnena. Om min läsare obetingat associerar snapps till fyllor är detta inte mitt kinesiska problem!
Hoppas ni i stället uppskattar min detaljöverflödighet!

// <3

Pen Friend

Inte meningen att detta ska gå ut till publiken, men mitt under krampredikan i dag kommer Lucy upp med en lapp till mig och ber mig öppna den efter lektionen.

(Ursäkta mig Lucy för att offentliggöra ditt handskrivna iögonfallande brev, men det behöver uppmärksammas!!)

Jag citerar...
Dear LiFei:
Merry Chirsmas!
I am Lucy, Can we be penfriend? My E-mail is .......... What's you e-mail? Please tell me. I like draw, write stories and swim. but i can't swim without "här har hon faktiskt ritat en fin teckning av en badring- smidigt sätt att undvika språkbarriärer!". can you do it?  Can you help me to learn it? I am 11. My birthday is on November 4th. i Can speak a lot jokes. They can make you very happy! What about you? Please writ to me!
härtill har hon ritat en jätte(jätte)vacker målning på en jätte(jätte)vacker flicka "<---- this is me"

Yours Lucy Fang.
Längst ner i det bortglömda hörnet skriver hon (i don't like to eat spicy food)

-----------------

Lucy fick en extra stor kram i dag.



Vem är du?

Anonyma läsare bidrar till spänning!
Nu får du ett helt blogginlägg tillägnad bara dig!
Vem är du med ip adress IP: 80.216.83.97

...som gillar boken walden och ser på into the wild och inte har forfarande travar runt på gymnasiet???
Oberoende namn så uppskattar jag dig! Men nu behöver jag ett namn.
-----
mejla mig förresten om öppna kommentarer är skrämmande!!
[email protected]
<3

Sverige - Framtiden är oberäknelig!

好久不见 - <Long time no see> Det väldigt engelska uttrycket som låter övertalande inspirerat av kinesiskans.
Hej!
Intresse av att skriva blogg återlivas när man loggar in efter en paus och värms rakt i genom kroppen av varma fina tankar som får en att känna sig väldigt väldigt (alla positiva adjektiv)!
Tack!
Ni som är tillräckligt ihärdiga för att fortfarande hänga med i min blogg skall få svara på era frågor väldigt prompt.
Finns så sjukt mycket jag skulle vilja uttrycka, både bra och dåliga detaljer, men i skrivformat tar det dagar att summera. Känns omotiverande och jag känner mig själv därför fantastiskt övertygad om skypes fantastiskhet! Addera mig så skapar vi tillsammans en mer uppskattad och personlig blogg.
Framtiden är oberäknelig!
Jag får hädanefter försöka sikta bort från detaljarbetet i mina intryck och satsa mer på att upplysa er om det generella.
En fin detalj dock är att jag nyligen införskaffade en jättefin ny cykel som är det snabbaste jag sett. Den konkurrerar definitivt med den hemma i garaget. Och det var billig!
Men den tar jag mig till den väldigt avlägsna skolan där jag jobbar varenda dag. För bussen tar den färd en knapp timme. På vindcykeln tar detta 1h 5 min, fantastiskt! Jag prövade detta för första gången i fredags och nu är detta min blivande skoltransport.
Fler detaljer...
Jag har 3 jobb.
Ett full tid på dongbei yucai                 ("H")
http://maps.google.com/maps?client=safari&rls=en&oe=UTF-8&gs_upl=3249l7946l0l8116l22l11l0l0l0l0l0l0ll0l0&um=1&ie=UTF-8&q=沈阳东北育才&fb=1&hq=东北育才&hnear=0x5e253c413a1334b7:0x5499e4f0ce929166,Shenyang,+Liaoning,+China&ei=Cp-2TqzFD-SsiAefhZTxAQ&sa=X&oi=local_group&ct=image&ved=0CBkQtgM
Ett varje onsdag med 6 åringar som aldrig rört engelska förut, så det är sjukt intressant att se den branta utvecklingskurvan och kul!
Varannan lördag byter jag stad och jobbar 3 raka timmar med 15åringar. Detta är kul!
2-3 dagar i veckan går jag ner till Bobo och undervisar hans son under 2 timmar med Dervla under casuala förhållanden. Vi får gratis mat och kinesiska.
På helger hamnar man gärna snabbt i förvirring för man vill både sova och njuta av att inte jobba och tid finns knappt till ngt.
Om jag har tid tar jag kinesiska klass kanske en gång i veckan med en jättefin personlig Liu siqin som kommer hem till mig under 2 timmar och lär mig från grunden - vi är snart i genom den första läroboken.
Den veckliga skörden av allt tar alltiallo upp för mycket tid och att jag blir malplacerad i ett engelskkontor där alla kineser insisterar på engelska, pratar man otillräckligt mycket kinesiska.
-----------
Mina ungar e fantastiska!!! Det är verkligen kul att vara lärare.
Jag har fått en 18e klass så nu har jag knappt 800 elever. Men kan snart alla namn faktiskt!
Skolan är så långt bort från civilisationen att du efter 6 års ålder måste stanna i skolan över vardagarna och får därmed bara se dina föräldrar under helger.
Det känns lite som barntortyr från vad jag är van vid.
Tänk dig att inte få se ditt barn under 5 dagar, för att sen få två effektiva dagar innan hon/han ska tillbaka.
Jag antar att det inte finns alternativ dock. Skolan rymmer 2-3000 elever och det skulle ta ett tag att få hem alla varje dag.
Detta har fått en effekt på mig dock, eftersom det känns så sjukt påtagligt att ungarna ju inte har en förebild eller mamma utan bara en strängt piskande lärare att se upp tilll och att ta på.
Min nya väg till auktoritet är därför att försöka vinna respekt genom ömhet. En sjuktsjukt effektivt oprövad metod.
Jag ser ju bara varje barn öga mot öga en gång varje dag och man märker tydligt att både han och jag känner att vi inte kan uttrycka vår glädje av återseendet tillräckligt genom att peka på varandra.
Därför öppnade jag mina armar för ngr veckor sen och sa, krama mig!!"
Steven kramade mig. och jag tog detta steget längre när jag gick in på lektionen i fredags och frågade rakt ut hur många gånger de kramas dagligen. Det oväntade svaret var NOLL.
Jag berättade att min mor och lärare säger att noll borde vara 16 och att jag ska hjälpa er med den första.
VI stod upp i klassen och bildade en långt led varpå den första personen kramade mig och satte sig sedan.
Jag sa åt dem att inte tveka nästa gång utan varenda gång de känner "it" ska de ropa "li fei, li fei!!!" och springa fram och krama mig om detta är vad de verkligen vill.
Kramar och lyft och alla små fina tänder i leenden detta framkallar underhåller helt fantastiskt och det är kul att vara lärare till 800 kramgoa kineser.
NU är det dock bara 2 månader kvar.
----------
Framtiden är oberäknelig!!!
3 alternativ. Hittils....
1. ta ett jobb som blev erbjudet mig väldigt tidigt. Lönen e jättebra och förhållandena med.
2. En av mina chefer uppskattar mig och vill att jag stannar i  Shenyang, han har till och med sagt att han kanske kan få in mig att jobba på ett universitet här. Besked om jag kommer kunna titulera mig som professor om 2 månader kommer i mitten av nästa månad, december. :)
3. Skippa jobb och jobba deltid under ett år medan jag på riktigt studerar och lär mig mer effetkivt med tid och kvalitet.
4. Öppen för förslag!
Jag lämnar nog Kina ngn gång i början av 2013 eller när jag är mätt eller när jag pratar bättre en min kinesiske granne och är redan nu så inspirerad av mig själv att jag troligen byter destination till Brasilien där jag skulle upprepa Kina. För att allt med detta är så fint.
-----------
För fler spörsmål. Inlägga!! Jag gilalr det!!
----------
Som sagt, tack för ert stöd. Jag gillar er alla. Och älskar, inte mycket i livet, så mycket som era tårframkallande ord.
<<3
<3
<3
<3

RSS 2.0